Serendipity!
För ganska längesen lärde en kollega mig ett spännande ord. Serendipity!
Det är ett fantastiskt ord som beskriver hur vi genom tilfälligheter kan upptäcka något bra som vi inte var ute efter. Ofta används det inom vetenskapen. Som när Alexander Flemings bakteriekulturer började mögla och han upptäckte penicillinet. Eller när en glassförsäljare fick slut på tallrikar och med hjälp av sin butiksgranne uppfann glasstruten för att kunna fortsätta sälja sin glass.
Men jag tror att ordet passar lika bra även vid andra, mindre revolutionerande, upptäckter.
Serendipity! Som när jag och en vän för många, många år sedan missade den sista färjan från Pireus och övernattade på en parkbänk vid hamnen genom att sova i skift. Parkbänken mittemot användes på samma sätt av ett israeliskt par på väg hem från sin bröllopsresa i den grekiska övärlden. Under mitt vaktpass blev jag tipsad om en liten karg ö längs Peleponnesos kust. Den var annorlunda för att den låg utanför de största turiststråken och för att den saknade biltrafik. Man kunde vakna på morgonen till ljudet av cikadorna som spelade och en och annan åsna som skriade.
Den enda lilla staden var byggd kring hamnen som en amfiteater med de vackra, låga husen klättrande på backarna längs trånga vindlande gränder.
Runt hamnen låg små butiker och gallerier där öns många konstnärer ställde ut sina verk och mysiga små tavernor där befolkningen samlades för att fira Greklands första OS-guld sedan 1896.
Bakom hamnens krök låg klipporna i vars hårda sten trappor och avsatser hade huggts ut för de badande. För de modiga fanns det möjlighet att klättra upp på krönet på den intillliggande grottan och dyka ner i det klara turkosblå vattnet.
Uppe på höjden med utsikt över staden låg ett utomhusdisco vars kulörta lyktor lyste upp den mörka varma natten.
Behöver jag säga att vi ändrade våra ursprungliga planer och stannade på ön så länge vi har möjlighet?
Jag har alltid drömt om att återvända dit.
Igår när jag missade bussen gick jag in på Pressbyrån för att hitta något att läsa under väntetiden. Mitt bland alla glassiga tidningar om mode, inredning, resor och skvaller fann jag en ganska anonym tidning som jag inte visste att jag saknade förrän igår. Tidskriften Karavan! En litterär tidskrift på resa mellan kulturer. Jag som helst läser böcker av författare från mer exotiska platser fann en riktig guldgruva. Och på sidan 17 fanns en del av en fritt översatt sång av nobelpristagaren Rabindranath Tagore:
När du tvekar förödmjukar du dig själv
Låt dig inte skrämmas av faran
Frigör dig från rädsla
Var stark
Övervinn din tvekan, övervinn dig själv.
Mod! Serendipity!
I flera veckor har jag funderat på att träna min självständighet och mitt mod genom att resa någonstans på egen hand när familjen återvänder till jobb och skola. Men jag har inte kunnat besluta vart, på vilket sätt och om jag verkligen klarar av det.
Men idag bestämde jag mig för att övervinna min tvekan, övervinna mig själv och byta miljö ett litet tag. Nu är resan till Aten bokad, liksom hotellet på ön. Om allt går som det ska, dvs att de högre makterna (FK!) ger mig lov att lämna landet, så ska jag återerövra världen på egen hand i början på september.
Och om jag fortsätter att gå långsamt och ha sinnena öppna för tillfällena som kommer i min väg så vet man aldrig vad jag kommer att upptäcka härnäst.
Det är ett fantastiskt ord som beskriver hur vi genom tilfälligheter kan upptäcka något bra som vi inte var ute efter. Ofta används det inom vetenskapen. Som när Alexander Flemings bakteriekulturer började mögla och han upptäckte penicillinet. Eller när en glassförsäljare fick slut på tallrikar och med hjälp av sin butiksgranne uppfann glasstruten för att kunna fortsätta sälja sin glass.
Men jag tror att ordet passar lika bra även vid andra, mindre revolutionerande, upptäckter.
Serendipity! Som när jag och en vän för många, många år sedan missade den sista färjan från Pireus och övernattade på en parkbänk vid hamnen genom att sova i skift. Parkbänken mittemot användes på samma sätt av ett israeliskt par på väg hem från sin bröllopsresa i den grekiska övärlden. Under mitt vaktpass blev jag tipsad om en liten karg ö längs Peleponnesos kust. Den var annorlunda för att den låg utanför de största turiststråken och för att den saknade biltrafik. Man kunde vakna på morgonen till ljudet av cikadorna som spelade och en och annan åsna som skriade.
Den enda lilla staden var byggd kring hamnen som en amfiteater med de vackra, låga husen klättrande på backarna längs trånga vindlande gränder.
Runt hamnen låg små butiker och gallerier där öns många konstnärer ställde ut sina verk och mysiga små tavernor där befolkningen samlades för att fira Greklands första OS-guld sedan 1896.
Bakom hamnens krök låg klipporna i vars hårda sten trappor och avsatser hade huggts ut för de badande. För de modiga fanns det möjlighet att klättra upp på krönet på den intillliggande grottan och dyka ner i det klara turkosblå vattnet.
Uppe på höjden med utsikt över staden låg ett utomhusdisco vars kulörta lyktor lyste upp den mörka varma natten.
Behöver jag säga att vi ändrade våra ursprungliga planer och stannade på ön så länge vi har möjlighet?
Jag har alltid drömt om att återvända dit.
Igår när jag missade bussen gick jag in på Pressbyrån för att hitta något att läsa under väntetiden. Mitt bland alla glassiga tidningar om mode, inredning, resor och skvaller fann jag en ganska anonym tidning som jag inte visste att jag saknade förrän igår. Tidskriften Karavan! En litterär tidskrift på resa mellan kulturer. Jag som helst läser böcker av författare från mer exotiska platser fann en riktig guldgruva. Och på sidan 17 fanns en del av en fritt översatt sång av nobelpristagaren Rabindranath Tagore:
När du tvekar förödmjukar du dig själv
Låt dig inte skrämmas av faran
Frigör dig från rädsla
Var stark
Övervinn din tvekan, övervinn dig själv.
Mod! Serendipity!
I flera veckor har jag funderat på att träna min självständighet och mitt mod genom att resa någonstans på egen hand när familjen återvänder till jobb och skola. Men jag har inte kunnat besluta vart, på vilket sätt och om jag verkligen klarar av det.
Men idag bestämde jag mig för att övervinna min tvekan, övervinna mig själv och byta miljö ett litet tag. Nu är resan till Aten bokad, liksom hotellet på ön. Om allt går som det ska, dvs att de högre makterna (FK!) ger mig lov att lämna landet, så ska jag återerövra världen på egen hand i början på september.
Och om jag fortsätter att gå långsamt och ha sinnena öppna för tillfällena som kommer i min väg så vet man aldrig vad jag kommer att upptäcka härnäst.
Kommentarer
Postat av: Kristian
Serendipity! Ah detta underbara ord, inte nog med att dess innebörd är magisk i sig, och vetskapen att man varit med om det underbart... Dessutom är ordet i sig så fantastiskt snyggt eller hur?
Trackback
